Ser över mitt sagoland

 
 
 
En låt att lyssna på medans jag skriver detta.
En sak jag har tänkt på är hur ofta vi tjejer ( menar inte alla) faller för fel killar. Och oftast så deppar vi ihop när dom lämnar oss och så sjunker vi till botten, ofta är det jävligt svårt att ta sig upp igen. Vissa går in i deprition , vissa får ätstörningar och ja vissa begår självmord mm. Nu säger jag inte heller att alla killar är idioter, för det finns dom där ute som är underbara dom med. Men att vi tjejer går in i dessa saker beror oftast på att vi trott på alla lögner killarna sagt till oss, att dom fick oss att tro att dom älskat oss men sen bara lämnat oss där som ingenting. Jo då , även om ni bara skickar ett sms, skriver på fb eller va fan ni skriver så sårar era ord, ni kanske tror att ni gör det på ett snällt sätt men vill ni veta en sak ? WORDS DO HURT.
Vi kan verka hårda på utsidan som om vi inte bryr oss. Men inerst inne så skriker vi , det gör ont . Det är inte alls kul.
 
 
Vi klarar inte för mycket skit . Så är det bara. Tillslut så tröttnar man, Varför lotsas att man älskar någon och sen när man märker att den har känslor för en så drar man ? Hur orkar man ... 
Om man inte gillar någon så ska man inte lotsas att man gör det och bli tillsammans med den, det är förjävligt. Det gör så fruktansvärt ont när sånt händer. Man tror ju på allt h*n säger eftersom man gillar/älskar den personen så då vill man ju inget annat än höra att h*n gör det tillbaka. Den smällen man får sen när man märker att allt var en lögn är ju inte liten. 
Depritionen som man kan hamna i är så j*vla jobbig måste jag säga, och när man måste hålla sig i skinnet för att inte verka svag så är det ännu värre . Och om man sen på det får ätstörningar .. Nej usch då blir det inte kul , det är nästan så man bara vill stanna hemma . Nu tar jag mig själv som ett exempel, visst en del av mig kommer alltid att vilja att han kommer tillbaka, alltid sakna han och alltid älska men ändå så är jag stark och går vidare.
Trots att det gör för jävla ont så kämpar jag vidare , tillslut så kommer det inte göra ont längre. jag tänker bara posetivt!
Ja det är fortfarande jobbigt även fast det har gått en vecka, ja jag har ätstörnignar, ja jag har fått deprition. Men jag kämpar vidare och försöker över vinna denna skit. För jag vet att jag kan och jag vill . Jag kommer klara detta! 
I'm moving on and i'm gonna get stronger now !
Ja jag älskade honom enormt, 6 underbara veckor hade jag honom. Jag hade hoppats på fler men men.. 
Men jag lever livet i nuet istället för att hänga upp mig på det förflutna. 
Min bästisfästis äslipälskis hjälper mig genom allt ! Älskar dig älskade bästis!
 
Aja , vart jag ville komma med detta inlägg är att även om vi verkar starka så är inte alla detta. Det är jävligt jobbigt att verka stark hela tiden ska ni veta ! 
Tack för mig .

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0