Vad har det tagit åt oss ungdomar egentligen ?!
Mobbning och misshandel. Nu säger jag inte att detta bara händer hos ungdomar men mest där .
Vad tjänar man på att mobba någon ? Få den att må dåligt och hata sig själv.
Det räcker att du kan säga att h*n är tjock så kan det vara början på personens anorexia anfall.
Jag blir så trött på detta och den där jävla Facebook som alla klickar in på.
Vissa går in på FB och helt enkelt trycker ner andra för att må bättre, men vet ni vad ni mår egentligen inte bättre det är bara något som ni har intalat er själva! Jag blir så arg på mobbning , vill ni veta varför? FÖR JAG HAR VART DÄR SJÄLV.
Ja jag har vart mobbad och jag vet hur det är, att stå där utan någon att vara med. Alla är emot en. Blir kallad "ful, äcklig,hora,slampa, jävla fetto, Jävla fjortis jävel " får höra " Gå och dö , ingen gillar dig endå. Vad gör du här? ingen vill ha dig här. Nu kommer bulldosern igen . " och alla skrattar åt det.
Jag har blivit misshandlad i skolan. Förföljd hem av klasskamrater som hotat med att slå mig. I lågstadiet så var jag knappt i skolan, jag ville inte , jag vågade inte . Jag mådde så jävla dåligt.
Nu äntligen i 9:an efter 8 år så mår jag äntligen bra och allt är så jävla mycket bättre!
Jag vet inte hur många gånger jag ville dö, jag slutade äta och rasade i vikt, jag skadade mig själv. Jag blev nästan påkörd av en buss.
Vart jag ville komma med detta inlägg är, vad fan tjänar MOBBARNA på att få folk att må så jävla dåligt ? Är det något pris man vinner ? Popularitet ? nej vet du vad .. Egentligen så är det mobbarna som förlorar på detta.

Jag fattar inte hur man kan gå in på t.ex FB och skriva " fy fan vad fet du är , varför bantar du inte bort några kilon ? " Eller något annat som trycker ner personen.
Vad vet du , den personen som kanske är fet h*n kanske har problem med att gå ner och verkligen försöker? Eller något annat.

Så vad jag ville få säga med detta inlägg är LÄGG NER. Det är inte direkt coolt att mobba någon utan tvärt om .

Det jag skrev om mig själv. Det skrev jag med tårar i ögonen men ändå stolt över att jag har klarat mig igenom allt detta.

Tack för mig . MVH en arg Embla